Vad står IP för och vad är IP-klassning?
På mängder av produkter kan man läsa om hur de är IP-klassade genom att de har en specifik kod som inleds med bokstäverna “IP” följt av siffror. IP står för “Ingress Protection” och kan ungefär översättas till “insläppsskydd” eller “kontamineringsskydd”. Det är alltså en beteckning som visar hur tålig en produkt är mot utomstående partiklar och väta, i det här fallet väta och damm. Det är en internationellt vedertagen standard som används för alla typer av produkter för att användaren skall kunna veta hur pass tålig produkten är.
Hur avläser man en IP-klassning?
En IP-klassning startar alltså alltid med just bokstäverna “IP”. Därefter kan det antingen vara två efterföljande siffror alternativt ett “X” och sedan en siffra eller tvärtom, det vill säga “IP” följt av en siffra och därefter ett “X”. Här är tre tydliga exempel för hur en IP-klassning kan tydas:
IP69
IP = Ingress Protection6 = I det här fallet är skyddet mot damm högsta tänkbara. Produkten har fullständigt skydd mot damm och fasta partiklar
9 = I det här fallet är skyddet mot väta högsta tänkbara. Produkten klarar att motstå varmt vatten från ett högtrycksmunstycke
IPX4
IP = Ingress Protection
X = Skyddet mot dammpartiklar är inte angivet i den här IP-klassningen
4 = Fyran innebär att produkten är skyddad mot vattenstänk från samtliga riktningar
IP4X
IP = Ingress Protection
4 = Fyran innebär att produkten håller tätt mot partiklar och föremål som är större än 1 mm i diameter
X = Skyddet mot vatten/fukt är inte angivet i den här IP-klassningen
Vad betyder respektive siffra i en IP-klassning avseende skyddet mot väta?
Andra siffran i en IP-klassning står, som vi tidigare skrivit, för hur skyddad produkten är mot vatten. 0 till 9 är siffrorna som finns i den här skalan, där 9 är den med bäst skydd och 0 innebär obefintligt skydd. Här följer en kort genomgång hur produkter med olika klasser är skyddade mot vatten.
IPX0 – Obefintligt skydd mot väta och fukt.
IPX1 – Skydd mot droppande vatten och svett.
IPX2 – Skydd mot vertikalt droppande vatten.
IPX3 – Skydd mot vatten som sprayas.
IPX4 – Skydd mot plaskande vatten.
IPX5 – Skydd mot vattenstråle, till exempel från en vanlig vattenslang.
IPX6 – Skydd mot sprutande vatten med starkare stråle, till exempel högtrycksspolning.
IPX7 – Skydd mot nedsänkning i vatten, max 30 minuter i 1 meter djupt vatten.
IPX8 – Skydd mot nedsänkning i vatten, max 30 minuter i 1,5 meter djupt vatten.
IPX9 – Skydd mot vatten från högtryckstvätt med varmt vatten.
Vad betyder respektive siffra i en IP-klassning avseende skyddet mot damm och smuts?
Första siffran i en IP-klassning står, som vi tidigare skrivit, för hur skyddad produkten är mot damm och fasta föremål. 0 till 6 är siffrorna som finns i den här skalan, där 6 är den med bäst skydd och 0 innebär obefintligt skydd. Här följer en kort genomgång hur produkter med olika klasser är skyddade mot damm och smuts.
IP0X – Obefintligt skydd mot damm och små partiklar som smuts.
IP1X – Skydd mot damm eller fasta partiklar som är större än 50 mm i diameter.
IP2X – Skydd mot fingrar eller liknande, skyddar mot föremål större än 12 mm i diameter.
IP3X – Skydd mot något mindre föremål, från 2,5 mm och uppåt.
IP4X – Skydd mot partiklar större än 1 mm.
IP5X – Dammskyddad men inte dammtät. Damm kan tränga in men inte skada viktiga komponenter.
IP6X – Fullständigt dammtät.
Vilka är de vanligaste IP-klassningarna?
Det finns många möjliga kombinationer av IP-klassningar men vissa är helt klart mer vanligt förekommande än andra. Här listar vi de vanligaste klasserna som du kan stöta på och lite kort vad de innebär.
IP20 = Klassningen IP20 betyder att produkten tål damm och fasta partiklar som är större än 12 mm i diameter. Nollan innebär att det inte finns något skydd alls mot väta och fukt. IP20 betyder kort sagt att man inte skall kunna få en elstöt om man sätter fingret i ett hål i produkten, men inte mycket mer än så.
IP24 = IP24 har samma skydd mot damm och fasta föremål som IP20 men också ett skydd mot väta. IP24 är en vanligt förekommande klassning på produkter som man vill skall kunna tåla regn från alla riktningar.
IP44 – IP44 har som beteckningen vittnar om ett förhöjt skydd mot damm gentemot IP20. Istället för 12 mm håller produkter med den här klassningen tätt mot partiklar som är 1 mm eller större i diameter. Produkten är inte vattentät, men man brukar säga att den är sköljtät. Genom självlänsning skall vatten som tar sig in också kunna rinna ut.
IP55 – IP55 har ett skydd mot damm som innebär att viktiga komponenter är skyddade mot att dessa partiklar tränger in, men den är inte helt dammtät. Istället för sköljtät är produkter med den här klassningen spolskyddade och klarar vatten från samtliga riktningar. För att få denna relativt höga klassning brukar det ofta krävas att öppningar och genomföringar har packningar för att sluta tätt.
IP66 – Siffran 6 är den högsta i skalan för skydd mot damm och fasta föremål. Det innebär att produkter med IP66-klassning har så bra skydd som möjligt mot fasta partiklar och därav är att anse som dammtät. IPX5 är spolskyddad medan IPX6 är spolsäker och skall klara av marina miljöer där den kan bli helt överspolad. Dessutom skall den tåla trycket från en högtryckstvätt.
IP67 – IP67 är således också helt dammtät, skillnaden är att en produkt med klassningen IP67 gentemot en med IP66 även klarar av att bli nedsänkt i vatten utan att vattnet kan tränga in och skada elektroniska komponenter. Från klassningen IP67 kan man alltså säga att produkten är vattentät, men inte hur mycket som helst. Den skall klara att vara nedsänkt under 30 minuter vid ett djup om max en meter.
IP68 – IP68 har precis samma skydd som IP67, det vill säga att produkten är både damm- och vattentät, men den klarar av att vara nedsänkt i 1,5 meter djupt vatten i 30 minuter, istället för en meter som IP67 klarar.
Hur beslutas en IP-klassning och hur utförs testen?
För att en produkt skall bli IP-klassad krävs att den genomgår olika tester från ett oberoende företag. Testerna sker enligt internationell standard i kontrollerad miljö vilket är viktigt att tänka på. För att en produkt till exempel ska få klassningen IP6X så skall den kunna motstå vindblåst damm i åtta timmar. Men om man till exempel har ett par IP-klassade in ear hörlurar med just klassningen IP6X och tappar dem flera gånger i golvet, finns givetvis en risk att skyddet försämras och att de då inte hade klarat av samma test.
Kan en produkt ha fler än en IP-klassning?
En produkt kan ha fler än en IP-klassning, i dessa fall skiljs dessa åt med ett snedstreck mellan beteckningarna, till exempel IPX5/IPX9. Det är viktigt att tänka på att bara för en produkt har en högre klassning inte nödvändigtvis klarar detsamma som en produkt med lägre klassning. Till exempel en produkt som klarar av att motstå högtrycksspolning med varmt vatten och således har klassning IPX9, inte nödvändigtvis klarar av att vara nedsänkt under vattenyta som en produkt med klassning IPX7.
Finns det andra klassificeringssystem än IP?
IP-klassning är det vanligast förekommande klassificeringssystemet för skydd mot väta och partiklar, därav att det ibland anses stå för “International Protection”. Det finns även andra system, till exempel NEMA. NEMA står för National Electrical Manufacturers Association och är en standard som främst används i Nordamerika. Precis som IP-klassningen avser NEMA att visa olika klasser för inkapsling av elektriska komponenter, framför allt använd i industriella sammanhang.
